mm
Alla har en väg att gå, den vägen leder till ditt öde, den leder till resten av ditt liv.
Men hur vet man vilken väg man ska gå, vill man ta den risken och bara gå en väg?
Ingen vill ta nån risk, ingen vill bli skadad, men tyvär så är det en stor del av livet, att våga ta risker vi vet inget om hur våran framtid ser ut, vi vet inget om hur nästa dag ser ut!
Den vägen jag valt att gå vet jag inget om, det som att dyka i ett okänt vatten, där jag inte vet vad som väntar under ytan, precis som att öppna en dörr där man inte vet vad som finns där bak.
varje dag så öppnas en dörr, den dörr är mina ögon, den dörren är mina känslor, den dörren är mina tankar jag vet inte vad som väntar mig, jag kan inte veta 100% om vad jag kommer se, eller känna eller tänka!
där tar jag en risk, att leva är en risk, men man har sina medmänniskor som gör livet härligt och då tänker man inte på riskerna som KAN skada
men är det sant att alla har DOM medmänniskorna som verkligen gör livet bra, nej alla har inte det!
vill du ha dom människorna som hjälper dig på traven, ger dig en klapp på axeln, ger dig en axel att gråta ut på, famn som värmer, se då till och uppskatta det du har nu, och visa det.
ord säger inte HUR mycker utan det visar du med att visa det på det sätt du skulle vilja ha det.
Akta dig för att knuffa bort människor akta dig för att stänga ut dom som verkligen bryr sig, för en vacker dag kommer du inse att det va fel gjort.
Istället för att tala visa ord, följ dina visa ord.
Tänk på att du aldrig vet vad som finns därute, men tänk på att du alltid kommer behöva hjälp för eller senare för det är mänskligt, det är mänskligt att be om hjälp.
