Fair play?
Varför är det så svårt att acceptera saker och ting när man ändå vet att man inte har någe val?
Varför ska man sitta och intala sig själv om att allt e så fridfullt och fint, när de egentligen är så rostigt as possible.
Människan som sagt är så rädd för förändringar, Jag är defenetivt rädd för det But i know att det är någe jag måste ändra på med tanke på att livet är full of it !
Idag så står jag på en ruta där själva utmaningen är att visa känslor,och tankar and bealive me... det är en
utmaning för mig, jag har alltid tyckt att känslor och tankar inte angår andra... call me dum!
Men jag har insett att jag har haft fel och som sagt folk som känner mig att jag är så envis att det tar ett tag tills jag inser nått, jag måste falla i gropen så pass långt ner för att jag ska fatta, men nu ere slut på det hela, Jag insåg att jag höll på och förlora nått, i expect att man ska va gentle tillbaka, när jag väl visar nåt så är det genuine, det är äkta.
Smällar är det sista man vill ha speciellt när man kämpat så mycket med att visa allt man har, och tro mej Du/NI må tycka att man inte kämpat tillräckligt but be fair och tänk på att man alltid hr haft det svårt, många säger att om det är äkta det man känner så ska det ej vara svårt, men för mig är det raka motsatsen det just då det är som svårast för mig och visa det som är äkta för att jag alltid haft svårt och visa känslor and shit!
Jag kom till min U-turn Its time fo me to change.. men räkna med att kommer ta sin tid! Men räkna också med att jag är villig jag kan erkänna jag har gjort stupid things, jag har kört spel and i aint got no excuses other than i am human.
Spel är något precis alla kör, vare sig man är medveten om det eller ej, the word fair play verkar bara existera inom sporten verkar det som.
